Solenergi orsakar inga utsläpp vid drift och vid produktionen av solfångare är energiåtgången ringa i jämförelse med den mängd energi som kan framställas under dess livstid. Det finns flera tekniker för att utvinnas så väl el som värme ur solen. De vanligaste är solceller, som omvandlar solens strålar till elektricitet och solfångare som omvandlar dem till värme.

Det kanske förvånar dig att vi faktiskt har tillräckligt med soltimmar i Sverige för att det ska gå att satsa på solfångare. Den kan inte helt ersätta din uppvärmning, men den är ett utmärkt komplement. En solfångare behöver inte höga utomhustemperaturer, bara solljus.

För oss är det viktigaste att du får den effekten som du kan tillgodogöra dig samt en tilltalande design.Vi hjälper dig med rätt dimensionering för att din besparing skall bli maximal.

Framgångsfaktorer för en effektiv solfångaranläggning:

Solpanelen: En avancerad teknik för uppbyggnad av vakuumrör och en optimal värmeledningsförmåga till det flytande mediet gör att våra solfångare till en av marknadens mest kostnadseffektiva.

Godkända

Rätt dimensionering:  Dimensioneringsarbetet är avgörande för utbytet av verkningsgrad och ekonomisk avkastning. Överdimensionerade anläggningar är inte helt ovanliga och ger per investerad krona ett sämre resultat.

 

Effekten: Antal kWh som hushållet kan spara med solfångare är den viktigaste faktorn. Med rätt antal vakuumrör så kan du få den effekten som du kan tillgodogöra dig på ett år. Det ger en maximal besparing på din investering.

 

Vakuumrör

 

Även om inte solen syns till kommer vakuumröret att ge effekt, det beror på att det även kan ta vara på IR stålningen.

IR = Infraröd strålning kallas även värmestrålning eftersom den inte kan ses, men känns som värme.

 

 

Vakuumröret är gjort i borosilikat glas och är uppbyggt med hela 12 olika lager. Det innersta lagret är till för att vakuumröret skall klara höga temperaturer (upp till 380 °C) utan att försämra röret livslängd.

 

U-pipe

 

 

Ett kopparrör går ner i vakuumröret och vänder i ett U. I kopparröret cirkulerar en värmebärare som kyler
luften i vakuumröret och transporterar bort värmen till exempelvis en ackumulatortank.

 

Heat Pipe

 

 

En heat pipe är en kopparstav som är installerad i det inre röret. Kopparstaven innehåller en mindre mängd av en flyktig, giftlös vätska som vid uppvärmning övergår till ånga. När vätskan i röret värms upp av solen så stiger den upp och övergår sen till ånga, som stiger till rörets topp, som är ansluten till värmeväxlaren. Den avger då sin värme, kondenseras och övergår till flytande form igen, vätskan rinner ner till botten av röret och proceduren upprepas.

 

Solinstrålning i Sverige

 

Den totala utstrålningseffekten från solen är 3,8*1026W men endast 17*1013W träffar jorden.

Solinstrålningen som når jordatmosfärens yttre rand motsvarar en medeleffekt av 1370 W/m2 vilket är vad vi kallar solarkonstanten. Det ligger en hel del gaser i vägen såsom syre, ozon, koldioxid och vattenånga. Av den som solinstrålning som inte absorberas av dessa el. speglas tillbaka återstår 1000W/m2 som når markytan. Ekvatorn har ett större genomsnitt på solinstrålningen än nordliga och södra breddgrader då infallsvinkeln är näst intill 90° och avståndet genom atmosfären är kortast. Solinstrålning uttryckt i kWh/dygn på omkring 60:e breddgraden i Sverige

 

Månad Klara dagar Procent Halvklara dagar Mulna dagar Procent kWh/dag per år  kWh/dag kWh/dag per år  Januari 1,42 2% 0,92 0,28 1% Februari 3,28 5% 2,24 0,76 4% Mars 5,28 8% 3,70 1,48 7% April 7,02 11% 5,34 2,30 11% Maj 8,08 13% 6,36 2,94 15% Juni 8,52 14% 6,84 3,26 16% Juli 8,34 13% 6,66 3,12 15% Augusti 7,54 12% 5,84 2,60 13% September 6,06 10% 4,50 1,82 9% Oktober 4,14 7% 2,92 1,06 5% November 2,10 3% 1,38 0,44 2% December 0,98 2% 0,62 0,18 1%

Globalstrålning 1961-1990

 

 

 

Solstrålningens variationer under dygnet

 

Strålning förflyttas med ljusets hastighet och moln med vindens hastighet. Förändringar i mängden solstrålning kan därför ske väldigt snabbt. Som väl är är solens utstrålning väldigt stabil. Sedan noggranna satellitbaserade mätningar inleddes 1978 har variationerna i den totala solstrålningen varit inom några promille från medelvärdet 1366 W/m2. De stora och snabba variationer som vi ser vid jordytan beror framförallt på moln som skuggar solen. Det är inte ovanligt att den direkta solstrålningen ändras från 900 till 0 W/m2 eller tvärtom på några sekunder. För den långvågiga strålningen är inte variationerna lika dramatiska. Källan till den nedåtriktade långvågsstrålningen är ju atmosfären själv och de moln som finns där. Förändringar på uppemot 100 W/m2 kan noteras när ett lågt moln drar förbi på en i övrigt klar himmel. Uppåtriktad långvågsstrålning beror till större delen på markytans temperatur. Förändringar sker därmed i takt med ytans temperatur och är vanligen relativt långsamma, cirka 1.5% per grad. Efter kraftiga vulkanutbrott eller vid höjd frekvens av höga tunna moln ökar den diffusa solstrålningen, vilket kan ha betydelse för t ex växter som inte utsätts för direkt solstrålning utan som normalt lever i skugga.